tokiohotelthefanfic

FanFic del 11

När vi var klara och hade klätt på oss dom kläderna som kändes bäst så satte vi oss i soffan för att vänta. Amanda kunde inte sluta prata! Hon var nog väldigt nervös. Jag satt mest tyst... det är så jag hanterar en nervös situation.
Plötsligt knackade någon på dörren. Jag hoppade till och Amanda flög upp från soffan,och sprang fram mot dörren. Hon öppnade dörren. Där stod Tom.
”Åh vad bra ni är klar...” Mer hann han inte säga förens han slogs ner på golvet av något eller någon.
”Va fan, är det inte Tom!” Utbrast Georg som hade sprungit in i Tom.
”NEJ det är Heidi Klumm!!!!! SE dig för!” Sa Tom coh puttade bort Georg från sig, och hoppade sedan upp på fötter igen.
”Jaaaaa var var vi!? Ja just ja! Ni är alltså klara för att gå!?”
”Mmmh...” Svarade Amanda och kollade generat ner i golvet.Jag reste mig från soffan och gick fram till dom andra.
”Tjena tjejen då drar vi!” Sa Tom och log mot mig.
Vi följde efter Tom när vi hade hälsat på Georg också, som nu tog sällskap med oss tillbaka.
Tom och Georg pratade på om allt möjligt... på tyska. Jag och Amanda kollade frågande på varandra. Men vi förstod lite av vad dom sa tack vare våra MVGn i tyska.
Plötsligt vek Tom av från korridoren och gick fram till ett rum, med två storvuxna vakter.
”Jag ska kolla om dom andra två puckona är här inne i sällskapsrummet, eller om dom är inne på varsinna rum.” Tom små sprang fram till vakterna. Och började prata med dom på tyska. Jag hörde att han frågade vart Bill och Gustav var.
Vakterna svarade och öppnade dörren.
”Jajamensan! Här inne är dom minsann!” Sa Tom när han hade sprungit tillbaka till oss.
Vi följde med dom in i rummet, som var minst 3 gånger så stort som vårat hotell rum.
I soffan satt Bill och Gustav, dom log två breda lysande leenden mot oss.
Tom sprang fram till soffan och kastade sig över soffans ryggstöd.
”Kom och sätt er vi bits inte!” Sa han och skrattade.

Fortsättning följer.

Kommentera<33

FanFic del 10

När vi kom in i vårat rum så drog Amanda med mig bort till soffan.
”Jag har sprungit in i Tom! Fattar du!?” Nästan skrek Amanda.
”Haha jaa jag fattar!” Sa jag och kramade om henne. Jag var såklart lite avundsjuk, men ändå så sjukt glad för hennes skull.
Vi satt och pratade hur länge som helst om en massa olika saker, då plötsligt någon knackade på våran hotell dörr.
”Vem kan det vara!?” Sa Amanda och reste sig upp för att öppna.
”Det är säkert våra mammor som vill se rummet.” Sa jag och lutade mig bakåt i soffan. Soffans rygg stöd var mot dörren, så man satt med ryggen emot dom som kom in i rummet.
” Tjena igen , jag tror bestämt att du tappade den här när vi krockade för nån timme sen.” Hörde jag en mans röst säga.
”Ehm, åh, äh haha tack min plånbok.” Sa Amanda.
Jag vände mig förvånat. Jag drog efter andan då jag såg att Tom och Bill stod i dörröppningen.
Tom hade Amandas plånbok i handen som han räckte till henne.
Jag mötte Bills blick och jag kände hur rodnaden exploderade på mina kinder.
Jag ställde mig upp för att gå fram och hälsa. Jag var beredd varenda sekund på att mina ben när som helst skulle vika sig under mig.
Men dom höll mig uppe hela vägen fram.
”Tjena tjejen!” Sa Tom och sträckte fram ena handen. Jag skakade hand med honom och presenterade mig själv. Sen vände jag blicken mot honom... den vackraste människan på jorden.
Han log ett brett vitt leende, och sträckte fram sin hand.
”Bill.” Bill lät ganska blyg när han presenterade sitt namn, vilket förvånade mig.
”Nathalie, trevligt att träffas.” Sa jag och kollade in i hans bruna rådjurs ögon.
Tillslut kom jag på mig själv och kollade bort.
” Vi tänkte att ni kanske skulle vilja hänga med bort till VIP avdelningen senare.”  Frågade Tom och kollade på Bill. Som förvånat kollade på sin bror.
”Ehm , ja vi har inget annat för oss.” Sa Amanda och kollade på mig.
”Nej inget speciellt.” Jag kollade fortfarande ner i marken. Rädd och generad över att behöva möta Bills blick igen.
”Bra vi hämtar upp er här om en timme eller så.” Sa Tom och vinkade hejdå.
Jag kollade upp, och såklart fick jag ögonkontakt med Bill igen.
Han log och vinkade.
”Vi ses då.” Sa han och små sprang ikapp sin bror.
”Vi ses” Viskade jag och stirrade efter honom.
Jag återvände till verkligheten när Amanda börjad gap skratta.
”Haha, vad sööt du är!” Sa hon och kramade om mig.
”Vaddå??” Frågade jag förvånat och kollade på henne.
”Haha, det måste ha varit kärlek vid första ögonkastet!”
”Nej, hehe det ... det skulle jag inte tro...Ehm ,ska vi gå och ,haha...göra oss iordning??`” Frågade jag och började gå mot mitt rum.
”Jag är iallafall kär i Tom!” Hörde jag Amanda ropa efter mig.
”Haha, förstod nästan det.” Sa jag och skrattade högt.
Men Bills blcik var svår att glömma. Och rodnaden på hans kinder var så söt.Kunde knappt bärga mig till kvällen, då jag skulle få se honom igen.

Fortsättning följer!!

Kommentera:D!!!!

FanFic del 9

Amanda kom ut springande ur hissen med en sådann fart så man nästan kunde tro att hon hade blivit jagad.
”Nathalie, Nathalie!! Du kommer aldrig att tro mig, aldrig i ditt liiiiiv! ” Skrek hon och kastade sig runt min hals. Jag var tvungen att ta stöd av ett bord så att jag inte skulle falla bakåt.
”Vaddå Amanda!! Och glöm inte att andas.” Sa jag och höll händerna på hennes axlar.
”Jag sprang… Jag sprang in i Tom.”
” I Tom vem?!” Frågade jag och kollade förvånat på henne.
”Kaulitz din idiot !! Jag sprang in i Tom Kaulitz!”
”Neeeej ,neeeej  du skojar!! Ljug inte för mig Amanda för det där är inte roligt!”
”Jag ljuger inte  , jag sprang rätt in i honom!” Amanda höll händerna för ögonen , så att hon kunde torka bort alla glädje tårar som föll på hennes kinder.

” Men åh, jag sa ju att jag skulle ha följt med dig!” Skrattade jag och kramade om henne.
”Men fattar du inte Nathalie! Dom bor ju på våran våning, på vårat hotell!!”
Det Amanda nyss sa , fick mig att tystna och bara tänka i några sekunder.
”Amanda det här är helt sjukt, det här är inte sant!”
”Det är sant! Det är sant…Och Nathalie om Tom är här så måste ju Bill också vara det,eller hur?!” Amanda kollade på mig, hon höjde och sänkte ögonbrynen.
”Äh sluta, han skulle ändå inte vilja ha mig, jag är för ful för en sådan skönhet.” Sa jag och skrattade. Men innerst inne så var jag ledsen, för jag visste att jag hade rätt. Men Amanda tyckte annat.
”LÄGG AV DIN DUMMA UNGE!!! TÄNK POSETIVT FÖR EN GÅNGS SKULL!! DU ÄR SÅ SJUUUKT SÖÖT!!” Skrek Amanda, men sen kollade hon sig om i recpetionen , och folk stirrade på henne med stora uppspärrade ögon.
”Okej ,det där var pinsamt vi går upp på rummet pratar.” Sa Amanda och drog med mig till hissen.

Fortsättning följer som vanligt!!

Kommentera om du vill ha mer av FanFicen!!<3

//Nathalie

FanFic del 8

Nathalie och Amanda tappade nästan hakan när dom kollade in i den stora restaurangen.
”Det är inte sant! Det är precis som i ett slott!” Utbrast Amanda som bara stod och gapade.
”Jaa det är otroligt. Undrar hur Tokio Hotels hotell ser ut.” Sa Nathalie och började gå fram mot deras föräldrar.
”Hej mamma, det här stället är otroligt.” Sa Nathalie och satte sig bredvid sin mamma.
”Jaa, visst är det! Och era pappor är så snälla som bjuder oss på det här.”
” Jaa, tack pappa, det är verkligen snällt av er! Vi står i skuld till er!” Sa Nathalie och Amanda i kör.
”Och hur känns det tjejer? I över morgon är Tokio Hotel konsert.”Frågade Amandas mamma.
Båda tjejerna började prata i mun på varandra.
”Det kommer bli helt otroligt!” Skrek till slut båda tjejerna rätt ut. Flera gäster vände sig om och kollade på Nathalie och Amanda som rodnade.
”Buffén är där borta tjejer, gå och ta något som ni kan äta.” Sa Nathalies mamma.
Dom gick bort till Buffé bordet och tog lite frukt, dom var inte så hungriga, så lite melon,apelsin mm skulle nu duga.
Dom åt upp så snabbt dom kunde, dom ville så gärna inspektera hela hotellet.
När dom var helt klara så sprang dom ut från restaurangen.

(Amandas perspektiv)

När vi kom ut från restaurangen så kände jag att jag var tvungen att gå på toaletten.
”Nathalie jag måste gå på toa, väntar du här?”
”Klart jag gör, är du säker att jag inte ska följa med!?” Frågade Nathalie och kollade på mig.
”Ja stanna här du jag kommer alldeles strax.” Jag började springa mot hissen.
Det kändes som en evighet innan hissen till sist kom ner till botten våningen.
När hissen äntligen hade nått våran våning så sprang jag ut utan att kolla mig för först.
Jag kände hur jag sprang in i något eller någon. Jag höll precis på att falla bakåt, då en hand tog tag i min arm.
”Oj, se upp!” Det var på tyska och jag läste tyska i skolan så jag förstod vad killen sa.
Jag kollade upp och fick nästan en hjärtattack.
Där stod han, i all sin glans. Tom Kaulitz.
” Ehm ,ursäkta det var inte meningen jag bara… Jag såg mig inte för.” Sa jag på engelska, min röst darrade.
”Åh så du är inte tysk!?” Sa Tom och log ännu bredare mot mig.
”Nej jag kommer från Sverige.”
”Så pass! Men jag måste gå nu tyvärr, Bill och resten väntar på mig.”
”Ehm , aa… äh jag menar , okej!” Jag kände hur jag rodnade.
”Vi ses.” Sa Tom och klappade mig på huvudet.
Jag stod kvar helt stel. Jag hade helt glömt bort att jag var kissnödig.
När jag väl började känna av det igen så började jag sakta och skakandes gå mot vårat rum.
Jag hade träffat honom. Tom… Han hade sagt ” Vi ses” jag var så överlycklig.

Fortsättning följer

Kommentera för mera!!!:D??

FanFic del 7

(Amanda)

Jag och Tom klev in i vårat svala hotell rum. Tom sken upp och sprang fram till den ny bäddade sängen.
”Åh Baby jag älskar dig!” Ropade han och kastade sig ner på sängen så att han låg på mage med ansiktet djupt ned tryckt i den vita dunkudden.
” Jag älskar dig med.” Sa jag och la armarna i kors.
”Jag snackade med sängen!” Sa Tom i kudden. Jag bara gapade och lät händerna falla ner längs sidorna.
”Åh Baby! Jag skojade, jag älskar dig mest ju! Älskling?” Tom lät förskräckt.
” Nu du…” Jag tog sats och sprang mot honom.
Han stönade till när jag hoppade upp på honom.
Han la sig på rygg och jag la mig över honom, men sen rullade jag ner på sidan om honom.
Jag la huvudet på hans arm och min hand på hans mage.
Vi låg och skrattade ett tag, sen kollade jag upp på Toms ansikte. Alla hans drag var perfekta.
”Tom?”
”Mmh.”
”Kommer du ihåg när vi träffades för första gången?”
”Klart jag gör, det var den bästa dagen i hela mitt liv!” Sa han och kollade ner på mig. Sen tog han min hand som låg på min mage och flätade ihop våra fingrar.
” Snart är det exakt ett halvår sedan!” Sa jag och kollade på klockan.
” Jaa, om exakt sex minuter.” Sa Tom. Klockan var 23,54. Dagen efter så skulle jag, Tom, Nathalie och Bill fira halvårs dag, tillsammans. Jag och Nathalie hade också varit bästisar i ett år samma dag som vi träffade Tom och Bill.
”Kommer du ihåg hur vi träffades så , baby?” Frågade Tom och kollade upp i taket.
”Klart jag gör.”

Berlin sex månader tidigare.  ( Nu byts perspektivet, så det skrivs om dom, ingen berättar)

Nathalie och Amanda stod utanför hotellets entré och väntade på deras föräldrar, som tog en olidlig lång tid på sig att förklara för chauffören vart, och när vi ville bli upphämtade igen.
”Men herregud mamma! Vi beställer bara en ny taxi sedan!” Skrek Amanda åt sin mamma som stod och försökte förklara för chauffören på oförståelig tyska.
Tillslut fick chauffören nog och vevade upp rutan, och körde iväg.
Deras föräldrar stod bara kvar och kollade efter taxin med gapande munnar.
Nathalie och Amanda kollade på varandra och började gap skratta.
”Usch vilken oartig chaufför.” Sa Nathalies mamma och gick bort mot Nathalie och Amanda.
”Haha, mamma han stod ju kvar i en kvart och försökte förstå något som skulle föreställa tyska” Sa Nathalie och la armarna i kors.
Nathalies mamma ryckte på axlarna och gick in i hotellet, följd av alla andra föräldrar.
Amanda och Nathalie gick armkrok in i det stora lyxiga hotellet.
”Jag har nog ALDRIG levt såhär lyxigt!” Utbrast Amanda och kollade upp i taket.
Taket prydes av guld kristall kronor, fina målningar av änglar och en stor kupol.
Nathalie skakade på huvudet.” Inte jag heller.”
Dom gick fram till hissen, och ställde sig bland sina föräldrar.
” Nathalie och Amanda, här har ni eran rums nyckel, vi litar på att ni kan ta hand om den.
”Mamma… Vi är 17 år! Jag tror att vi kan hålla koll på en nyckel.” Sa Amanda och drog åt sig nyckeln.
”Man vet aldrig! Och… Inga killar på rummet, okej!” Sa Nathalies pappa.
”Jaja, okej.” Utbrast Amanda och Nathalie i kör.
När hissen stannade på våning fyra som var Nathalie och Amandas våning så klev dom ur och vinkade åt sina föräldrar, sen gick dom mot sitt rum.
”Okej , ehm, vi har rum 465 håll ögonen öppna.” Sa Amanda och kollade sig omkring efter rummet.
”Ååh, jag hittade det!” Utbrast Nathalie och sprang fram till dörren där det stod tydligt Room 465.
”Nice, då går vi in då!” Amanda drog nyckeln igenom kort låset, och klicket hördes.
Båda två drog efter andan när dom klev in.
Rummet var stort nog att rymma 100 personer minst. Vardagsrummet hade en stor svart läder soffa, framför en stor platt TV.
”Wow, det här är helt sinnesjukt!!” Utbrast Nathalie och gick fram till skostället och tog av sig skorna.
”Jaa, hur ska vi göra för att inte gå vilse i det här rummet!” Sa Amanda och drog med handen över lädersoffans ryggstöd. Båda skrattade och kollade sig runt om i rummet.
”Åh, Amanda! Kolla på det här!” Hörde Amanda ,Nathalie ropa från andra sidan rummet.
”Wow, två sov rum! Med dubbel sängar! Det här är helt sjukt ju!”
”Skoja inte, det är ju fantastiskt! Och vi ska bo här i en vecka!” Sa Nathalie och kollade på Amanda med ett brett leende.
Båda tjejerna började studsa upp och ned och klappa händerna.
När dom var klara med sina små glädje hopp.
Så kände Nathalie hur hennes ficka vibrerade. Hon tog upp mobilen och på displayen så stod det mamma.
”Hallå!”
”Hej älsklingen, nu är vi nere i restaurangen och tänkte äta någon slags lunch. Ska ni komma ner!”
”Jaa vi kommer alldeles strax. Puss. ” Sa Nathalie och la på mobilen. ” Mamma vill att vi ska komma ner och äta.”
” Då går vi.” Sa Amanda, och dom två tjejerna gick lyckligt ut ur rummet.

FORTSÄTTNING FÖLJER

kommentera för MERA!!:D??

FanFic del 6

Det var inte så mycket människor på restaurangen. Det var mest medelålders par som satt och åt middag. Vi tog ett bord längst in i restaurangen. Två små flickor kom fram till bordet.

"Hej,vi undrar...undrar bara om vi kan få krama er." Sa flickorna och rodnade.
Grabbarna skrattade och ställde sig upp för att krama dom små flickorna.Det såg lite roligt

ut när tvillingarna ställde sig upp för att krama flickorna.Tvillingarna måste ha varit minst en och en meter och tio centimeter längre än dom små flickorna.
Flickorna började fnissa när dom fick en liten puss på kinden var av alla killarna.
Sen sprang dom iväg skrattandes.
"Haha, vad söta!" Utbrast Georg och drog en slinga hår bakom örat.
"Jaa, vad säger du Amanda!?" Sa Tom och vände sig om och formade en graviditets mage,
på sig själv.
"Glöm det!! Om något år kanske! Än är jag för ung." Utbrast Amanda och la armarna i kors.
"Bra svar!" Tom gjorde tummen upp.
Dom gick tillbaka till bordet och satte sig. Bill kollade med ängla ögon på mig.
"Du glöm det! Hur tror du att vi skulle hinna!" Sa jag och kollade på honom med stora ögon.
"Haha, jag skojade med dig!" Sa Bill och pussade mig på kinden.
Plötsligt dök det upp en kypare bakom mig och sträckte sex menyer.
Jag kollade snabbt igenom menyerna och bestämde mig för en grönsallad, med feta ost och oliver, Bill tog detsamma.
Vi åt och skrattade i nästan två timmar.Himlen utanför hade blivit nattsvart.
När alla började bli trötta, så betalade vi och gick därifrån.
Det var så vackert när vi kom ut från restaurangen. Det var tänt i alla husen uppe på dom höga kullarna på ön, långa slingor av lampor lyste på dom små fiskebåtarna i hamnen,musik hördes från en liten bar långt ner på gatan. Skenet från månen skingrades på vatten ytan och
gjorde att vattnet såg ut att glittra.
Vi hade velat gå hem, men alla var för trötta för den 20 minuter långa promenad vägen hem.
Så vi ringde till Tokio Hotels chaufför och lät honom komma ner och hämta oss.
Han skulle inte komma förens om tio minuter, så vi gick ner till hamn kanten och satte oss på en bänk.
Amanda och Tom satte sig på en bänk en bit ifrån mig och Bill. Det var ganska kallt ute nu, och jag som ändast var iklädd en svart kofta började frysa.
Bill märkte det direkt.
"Fryser du?" Frågade han och kollade oroligt på mig.
"Ing...Ingen fara." Sa jag och log mot honom. Han skrattade och drog av sig sin skinnjacka,och la den runt mina axlar. Den luktade Bill, jag drog in lukten i njöt.
Jag lutade huvudet mot hans axel, och han la armen runt mina axlar.
Tiden gick och när jag precis höll på att somna så hörde vi en bil bromsa in bakom oss.
Jag hoppade till och kollade mig förvirrat runt. Bill kollade förvånat på mig när jag kollade på honom.
"Hade du somnat!" Frågade han och kysste min panna.
"Oj, äh , nej , jag tror inte det!" Jag drog bort en slinga hår från mitt ansikte och reste mig upp.

Vi gick till bilen och satte oss i baksätet.Amanda såg minst lika trött ut som jag när hon och Tom också satte sig i baksätet.
Gustav och Georg satte sig i baksätet bakom vårat baksäte i den stora mini bussen.
När bilen startade så återgick jag till att luta mig mot Bill.
Jag höll återigen på att somna, men stördes av att radion sätts på med högstavolym inställd och en Tom som sjunger med till Living on a prayer. Till slut så sjöng alla med förutom jag och Amanda som satt och gapskrattade.

Killarna hann sjunga med till Madonnas- Like a virgin, Michael Jacksons-Bad och Aerosmith-Idont wanna miss a thing innan vi kom fram.
När vi kom fram så klev vi snabbt ur minibussen och hade springtävling upp till hotellet.
Georg vann med tre meter, sen kom Tom, och efter honom kom alla andra.
Alla sa godnatt till varandra i receptionen och gick upp till sina rum:
Nu skulle det bli sköönt med en lång natts sömn.

Kommentera för mera:D!!!

Ursäkta att den här delen vart lite tråkig, lovar att bättra mig!!

Hejsan det är Nathalie hon som skriver FanFicen här.
Jag tänkte Tipsa om en annan FanFic. Ni hittar den på bilddagboken.
Hon heter Tokiohotellove på Bilddagboken och har skrivit in sin Fanfic den 10 september 2009.
Så klicka er dit och läs hennes underbara FanFic!!!<3

www.Bilddagboken.se

Puss ha det bra

// Nathalie

FanFic Del 5


Dom andra stod nere i receptionen när vi kom ner.
Tom stod och kämpade med en tändare för att tända en cigarett.
” Men vad vill den här tändaren mig.” Sa Tom upprört.
Amanda kollade snett på Tom ,med armarna i kors.
”Den kanske också tycker att du ska sluta röka!” Sa Amanda och log åt sitt lilla skämt.
”Det är en tändare Amanda om den inte tänder cigaretten, vad skulle den annars tända?”
”Ljus kanske.” Fnissade Amanda , och kollade bak på Georg och Gustav som båda stod och höll sig från att skratta.
Tom himlade med ögonen och fortsatte desperat med sina försök att tända cigaretten.
Jag och Bill gick fram till dom hand i hand.
”Är ni klara?” Frågade Amanda och log mot oss.
”Yes, är ni?” Frågade Bill och la armen om mina axlar.
”Nästan!” Utbrast Tom, som stod och skakade tändaren.
”Vad håller du på med!?” Frågade Bill och kollade oförstående på sin storebror.
”Här Bill, kan du tända min cigarett!” Sa Tom och kastade tändaren till Bill.
Bill tog armen från mina axlar och fångade tändaren.
”Visst.” Sa han och gick fram till Tom.
Bill tröck till två gånger på tändarens lilla knapp, och en liten låga tändes.
”Vad i… Nej men…” Utbrast Tom och stirrade med stora ögon på den lilla lågan.
”Tom, om jag ska kunna tända din cigg så tycker jag att du ska hålla fram den.” Sa Bill och såg otåligt på Tom.
”Nej vi skiter i det!” Sa Tom och kastade ner ciggen på marken, och stampade på den.
”Bra Tom , jag visste väll att du kunde avstå.” Sa Amanda och tog min hand.
”Kom Nathalie vi kan gå före.” Sa hon och vi började gå.
Jag kastade en snabb släng kyss till Bill. Han låtsades ta emot den och kollade sedan på Tom igen.
”Du kanske hade velat ha ciggen?” Frågade Tom ,Bill.
”Nej, jag försöker sluta…” Sa Bill och började gå efter oss.
”Wow, och hur går det då? ” Hörde jag Georg fråga.
”Det går bara bra.”
Jag och Amanda gick och små log medans vi lyssnade på killarnas samtal.
Ungefär halva vägen in till stan så pratade dom om rökning, tjejer och vem som var bäst på att hoppa hopp rep.
Vi började gap skratta när Georg skulle demonstrera hans super mega hopp.
Det såg ut som en blandning mellan kanin hopp, och grodhopp.
Plötsligt så hörde vi hur alla killarna började sjunga på hakuna matata… på tyska.
Jag och Amanda kollade förvånat på varandra när killarna började sin skönsång.
”Har ni druckit något??” Frågade jag och kollade bak på killarna som gick armkrok.
”Hakuna Matata, Nathalie det är hakuna matata!!” Sa Gustav och blinkade med ena ögat.
Jag skrattade och vände mig om igen.
När vi var inne i stan , så satte alla killarna på sig sina solglasögon. Det såg lite komiskt ut när alla satte på sig dom samtidigt.
När vi kom fram till den första affären så släppte jag och Amanda varandras händer och gick till Tom och Bill.
”Tjena tjejer, hänger ni här ofta eller?” Frågade Tom och höjde lite solglasögonen.
Vi skrattade, och Amanda slog till Tom på hans keps.
Jag la min hand på Bills rygg, och han la sin arm runt mina axlar.
Vi gick runt och kollade i affären. Vi hittade en massa snygga saker, men den som shoppade mest var nog Tom. Han hade 7 stora kassar fulla med olika saker.
När vi var inne i den sista affären så hittade Tom en stor svart T-shirt. Det var en typisk Tom t-shirt. Bill hittade en röd tjock tröja med en svart stjärna på ryggen, som han köpte nästan på direkten.
”Tom, ska du verkligen ha en till tröja! Ge mig den, du har ju så många svarta.” Sa Amanda och sträckte fram handen mot Tom.
”Men den här har ett pentagram på ryggen!” Sa Tom och visade stolt upp baksidan av tröjan.
Pentagrammet var så litet så man knappt såg det.
”Men Tom…” Mer hann Amanda inte säga innan Tom hade sprungit fram till kassan och betalat tröjan.
Jag och Bill stod och skrattade åt Amandas min.
”Det kan verka konstigt men jag älskar den där killen!” Sa Amanda och kollade på oss med ett brett leende.
Tom kom tillbaka med ännu en kasse och ett leende på läpparna.
”Jag älskar dig också, sötnos!” Sa Tom och kysste Amanda på kinden.
Nu när Tom hade handlat klart så kunde vi gå och äta.
Vi hade sett någon fin restaurang nere vid hamnen som vi skulle gå till.
Jag gick armkrok med Bill och med huvudet lutad mot hans arm.

Kommentera fööör mera:D!!

FanFic del 4

När vi kom ut så gick Bill och hämtade fyra stycken vita handdukar som låg på en solstolarna, som vi hade suttit vid innan doppet.
Han kastade en till Tom som galant tog emot den, gav den andra till Amanda och ställde sig sedan bakom mig och hängde handduken över mina axlar. Han la armarna om mig och flätade ihop sina egna fingrar på andra sidan min mage, och lutade sin haka mot min axel.
Amanda och Tom gick hand i hand mot solstolarna, jag och Bill kom tätt efter.
Men precis innan vi skulle sätta så stannade Bill upp.
”Jag ska nog gå upp och byta kläder, så vi kan gå sen.” Sa Bill och släppte greppet om mig.
Tom nickade, la benen i kors och lutade sig bakåt med utsträckta armar.
”Vart ni?” Frågade jag och Amanda i kör.
”Vart ska vi menar ni!” Sa Tom och satte på sig solglasögonen och kollade upp mot solen.
”Vi tänkte ta med oss er, Georg och Gustav in till stan.” Sa Bill och la sin hand på min korsrygg.
”Men då följer jag med dig upp… Jag vill inte gå in till stan såhär.” Jag gjorde en gest mot mina alldeles genom våta kläder. Bill skrattade och tog min hand i sin.
Hans hand var len och varm. Jag funderade nästan på om jag inte skulle släppa hans hand på hela dagen.
”Vi kanske också ska sätta på oss några normala kläder, Tom?” Sa Amanda och reste sig upp.
”Varför då, det är ju bara sexigt när du går omkring på stan i bikini.” Sa Tom och lyfte lite lätt på sina solglasögon. Amanda tog upp en handduk och kastade den det hårdaste hon kunde på Tom.
” Haha, jaa, aj… Jag kommer vi ska byta om!” Sa Tom och log ett brett leende mot Amanda som såg ut att vara stolt över sig själv.
Tom la armen över Amandas axlar, och alla fyra började gå upp mot rummen.
Vi skiljdes åt när vi kom till receptionen. Bill och jag hade rum på den tredje våningen medans Tom och Amanda hade på våning två.
Vi gick upp till vårat rum under tystnad. Jag höll ett fast grepp om Bills hand, och han höll minst lika hårt i min.
Då och då sneglade jag på honom. Hans hår var blött och lätt bakåt struket. Han såg ut som en modell.
” Vad tänker du på?” Frågade han då han kom på mig.
”Att du är vacker…” Sa jag… Jag hade nästan viskat fram orden. Rodnaden exploderade på mina kinder. Jag hade så svårt för att säga fina saker till folk.
Bill log sitt breda leende, och kysste mig på pannan.
”Tyck vad du vill, men ingen är vackrare än dig!” Viskade han och vi fortsatte kolla rakt framåt.
Nu fick han sluta, om han fortsatte såhär så skulle jag snart se ut som en mörkröd tomat i ansiktet.
När vi kom fram till dörren så drog Bill fram den lilla nyckeln och drog den igenom kort låset.
Det pep till och ett litet klick kom från dörrens lås.
”Damerna först.” Sa Bill och höll upp dörren. Jag skrattade och gick in.
Bill kysste mitt hår och försvann sedan in i sovrummet för att hämta sina kläder.
Jag stod kvar ett tag i hallen och koncentrerade mig på att fortsätta andas.
När jag hade återfått min normala andning så gick jag också in till vårat rum.
Bill hade redan hunnit sätta på sig ett par slitna jeans och en t-shirt.
”Halsband struntar jag i idag.” Sa han och log mot mig.
” Bra, din hals är så lång och fin så du borde visa den oftare.” Sa jag och blinkade med ena ögat. Han skrattade och smekte med handen över min kind och gick sedan in i badrummet.
Jag stod kvar och log för mig själv, och plockade sedan fram ett par svarta jeans, en svart BH och ett grått linne.
Jag klädde på mig och satte upp håret i en knut.
Sekunden efter jag var helt klar så kom Bill tillbaka med håret uppsatt i en toffs utan smink.
Han sträckte fram sin hand. Jag tog hans hand och vi gick ut för att träffa dom andra.


Kommentera för mera!!!<33

Fanfic- Del 2

Jag gick fram till solstolarna och satte mig på kanten av Bills stol. Tom och Amanda låg tillsammans i stolen bredvid.
”Så du kom ner till slut Nathalie?” Frågade Tom och höjde en gnuta på glasögonen.
”Tja jag kunde ju inte direkt somna om efter den väckningen.” Jag kollade först på Tom och sen på Bill. Tom skrockade och la sig sedan tillrätta igen och fortsatte att njuta av solen.
Bill satte sig upp och la armarna om mig.
”Jag sa faktiskt till honom att väcka dig snällt.” Viskade Bill, men tillräckligt högt så att Tom skulle höra.
Tom fnös bortifrån deras solstol.
”Neeeeeej vart ska du!” Hörde jag plötsligt Tom gny bakom oss.
”Jag ska ta med mig Nathalie och äta frukost, vi kommer tillbaka snart.” Sa Amanda som hade rest sig upp. Tom hade tagit tag i hennes arm som för att dra henne tillbaka. Amanda gav honom en puss på munnen och gick till mig.
Jag vände mig om och kysste Bill på munnen, reste mig sen upp och tog Amandas hand.
När vi hade kommit en bit bort så hörde vi killarna busvissla på oss.
”Hey, looking good!” Ropade Bill och Tom samtidigt och gjorde tummen upp. Båda kollade på varandra. Förvånade över att dom hade ropat samma sak samtidigt. Sen började båda killarna skratta. Jag och Amanda skakade på våra huvuden och fortsatte gå mot restaurangen.
”Killar...” Sa Amanda och kollade på mig med höjda ögonbryn. Jag nickade och båda började fnissa.

Fanfic – Del 1

Jag vaknade av att någon skrek mitt namn högt och ljudligt i hotelrummet. Jag rykte till och satte mig upp i sängen, med en yrvaken blick. Jag hörde det välbekanta skrattet och kollade bort mot dörren.
Där såg jag Tom stå och gapskratta med händerna hårt tryckta mot magen.
”Vafan Tom!” Skrek jag, och försökte fixa till håret som stod åt alla håll.
”Åh Gud haha, åh du skulle ha sett din min, fan vilken syn!” Skrattade Tom och tog stöd mot väggen för att inte falla ihop på golvet av skratt.
”Jaja Tom jätte kul, verkligen! Hur fick du nyckeln in hit?”
”Bill...Bill gav mig den, han sa att jag skulle hämta dig.” Jag följde hans händer med blicken då han bollade med det lilla kortet som gick till vårat lås.
”Tom...Tom kasta hit den där! Det känns inte säkert om du har den!” Sa jag och sträckte fram händerna mot honom.
”Vaddå inte säkert!? Klart det är säkert, det är inte som att jag skulle ha kvar det och använde det för att reta upp er, störa er ja ni vet!” Han kollade på mig och log sitt söta leende, medans han höjde och sänkte ögonbrynen gång på gång.
”Tom det är exakt vad du skulle göra om du hade chansen!”
”Ja det skulle jag faktiskt!” Han fnissade och vände sig om för att gå.
”Lova att du ger tillbaka nyckeln till Bill!” Ropade jag efter honom.
”Jajajajajaja, klart jag ska ge tillbaka nyckeln till Bill, Mowhahaha.” Han viftade med den ena handen och gick sakta ut ur rummet. Jag suckade och kliade mig i huvudet. Rummet kändes tomt utan Bill.
Jag ställde mig upp och gick fram till min resväska för att plocka fram kläder som jag kunde ha.
Jag rotade fram ett par svarta,slitna shorts och ett rött linne, jag satte på mig bikinin. Det fick helt enkelt duga. Min plan var ändå bara att spendera dagen med Bill och dom andra. Nu när vi hade ledigt, och semesterna hade tagit oss till Kreta den här gången, så fanns det inga krav på att man skulle befinna sig i en studio hela dagarna.
När jag var klar så gick jag för att ta min nyckel. Den låg på säng bordet bredvid min mobil.
Jag stoppade ner mobilen i fickan och tog kortnyckeln.
Nu kunde jag äntligen gå till Bill som troligtvis satt nere vid poolen med Tom och dom andra.Tom hade nämligen kommit upp till mitt rum med blåa badbyxor,bar överkropp,solglasögon, och håret uppsatt.Jag tog med mig en handduk och gick ut ur rummet.
Jag stängde dörren bakom mig, och drog en extra gång i handtaget för att försäkra mig om att den var låst.Sen började jag gå ner för trappan. Jag nynnade på Fields of gold medans jag gick mot poolen. När jag  kom ut så hörde jag någon busvissla. Jag kollade mig förvånat runt, och såg Bill sitta med resten av gänget vid poolen. Rodnade exploderade på mina kinder, och jag gick mot Bill och dom andra.

Kommentera ?:D