tokiohotelthefanfic

FanFic del 10

När vi kom in i vårat rum så drog Amanda med mig bort till soffan.
”Jag har sprungit in i Tom! Fattar du!?” Nästan skrek Amanda.
”Haha jaa jag fattar!” Sa jag och kramade om henne. Jag var såklart lite avundsjuk, men ändå så sjukt glad för hennes skull.
Vi satt och pratade hur länge som helst om en massa olika saker, då plötsligt någon knackade på våran hotell dörr.
”Vem kan det vara!?” Sa Amanda och reste sig upp för att öppna.
”Det är säkert våra mammor som vill se rummet.” Sa jag och lutade mig bakåt i soffan. Soffans rygg stöd var mot dörren, så man satt med ryggen emot dom som kom in i rummet.
” Tjena igen , jag tror bestämt att du tappade den här när vi krockade för nån timme sen.” Hörde jag en mans röst säga.
”Ehm, åh, äh haha tack min plånbok.” Sa Amanda.
Jag vände mig förvånat. Jag drog efter andan då jag såg att Tom och Bill stod i dörröppningen.
Tom hade Amandas plånbok i handen som han räckte till henne.
Jag mötte Bills blick och jag kände hur rodnaden exploderade på mina kinder.
Jag ställde mig upp för att gå fram och hälsa. Jag var beredd varenda sekund på att mina ben när som helst skulle vika sig under mig.
Men dom höll mig uppe hela vägen fram.
”Tjena tjejen!” Sa Tom och sträckte fram ena handen. Jag skakade hand med honom och presenterade mig själv. Sen vände jag blicken mot honom... den vackraste människan på jorden.
Han log ett brett vitt leende, och sträckte fram sin hand.
”Bill.” Bill lät ganska blyg när han presenterade sitt namn, vilket förvånade mig.
”Nathalie, trevligt att träffas.” Sa jag och kollade in i hans bruna rådjurs ögon.
Tillslut kom jag på mig själv och kollade bort.
” Vi tänkte att ni kanske skulle vilja hänga med bort till VIP avdelningen senare.”  Frågade Tom och kollade på Bill. Som förvånat kollade på sin bror.
”Ehm , ja vi har inget annat för oss.” Sa Amanda och kollade på mig.
”Nej inget speciellt.” Jag kollade fortfarande ner i marken. Rädd och generad över att behöva möta Bills blick igen.
”Bra vi hämtar upp er här om en timme eller så.” Sa Tom och vinkade hejdå.
Jag kollade upp, och såklart fick jag ögonkontakt med Bill igen.
Han log och vinkade.
”Vi ses då.” Sa han och små sprang ikapp sin bror.
”Vi ses” Viskade jag och stirrade efter honom.
Jag återvände till verkligheten när Amanda börjad gap skratta.
”Haha, vad sööt du är!” Sa hon och kramade om mig.
”Vaddå??” Frågade jag förvånat och kollade på henne.
”Haha, det måste ha varit kärlek vid första ögonkastet!”
”Nej, hehe det ... det skulle jag inte tro...Ehm ,ska vi gå och ,haha...göra oss iordning??`” Frågade jag och började gå mot mitt rum.
”Jag är iallafall kär i Tom!” Hörde jag Amanda ropa efter mig.
”Haha, förstod nästan det.” Sa jag och skrattade högt.
Men Bills blcik var svår att glömma. Och rodnaden på hans kinder var så söt.Kunde knappt bärga mig till kvällen, då jag skulle få se honom igen.

Fortsättning följer!!

Kommentera:D!!!!